tisdag 19 maj 2009

Men hur tänker man då.....????

Härom dan hände en sak som var lite lätt intressant om än så märklig.
Vi bor i en lägenhet på andra våningen med rätt rymmlig balkong. Härrom dan sken solen och det vär rätt trevligt att ta med kaffekoppen ut och sätta sig i solen en stund, då insåg jag att man både hör en massa och ser en massa...utan att själv bli uppmärksammad....ja när man sitter intill väggen på balkongen dvs.
Så jag satt där och drack mitt kaffe och hörde grannarna bråka....en unge i lägenheten brdevid som tappade något....och någon som gick förbi nedanför på gångvägen, hysterigt skrattandes (förmodligen i samtal via mobiltfn)....anyway...Så dök det upp två flickor i 8 årsåldern, på lekplatsen...och raskt hittade de en spade i sandlådan...
Aha, sandslott tänker ni då...precis som jag gjorde.
Men inte då!
En av flickorna gick ganska omgående till en närliggande soptunna och grävde lite i den och fiskade sen upp en liten ihopknuten påse...modell a la hundbajspåse....
sen gick hon tillbaka till flicka nr två som stod redo med spaden i högsta hand. Flicka nummer ett river sedan upp hundpåsen och tömmer innehållet i gropen som flicka nummer två just grävt med den upphittade spaden....och sen täcker de över...ja de formodade hundlämningarna. Att de var medvetna om att de gjorde något som inte skulle landa i god jord(ha ha ha) var rätt tydligt då de slutade med det de gjorde så fort någon vuxen gick förbi.

Jag var så paff att jag inte kom mig för att ropa något till flickorna....
Så gör de om samma sak två gånger till...och det var bajs i påsarna vars innehåll de grävde ner...
Nu ställde jag mig upp och lutade mig över räcket och stirrade på dem.
Flicka nummer två fick syn på mig och de lämnade sandlådan ganska omgående.

Men vad tänker man på då? De verkade ju veta att det inte var något bra de gjorde...men ändå genomförde operationen....som från början verkade rätt planerad. De visste vad de gjorde kan jag säga....

Jag satt kvar en stund och funderade på om jag skulle gå ner och gräva upp skiten de planterat i sandlådan....men innan jag hann så kom flickorna tillbaka.
Eftersom jag satt ner igen så syntes jag inte men jag kunde höra dem...
"Sitter tanten kvar?"
(Jo jag tackar jag...he he)
"Neeej...tror inte det. Fort ta bort det innan hon ringer till mamma"
(Jag känner tydligen deras mamma??)
De grävde faktiskt upp bajset igen och slängde tillbaka det i soptunnan....

Ungar är härliga...synd att man inte kommer ihåg hur man resonerade....

hi hi hi